Korrekt användning av provtagningsflaskor
Förberedning före användning
Rengöring: Nya provtagningsflaskor måste rengöras noggrant före användning för att ta bort eventuella orenheter och föroreningar som kan förekomma. Välj lämplig rengöringsmetod baserat på provtagningsflaskans material och syfte. Till exempel kan glasprovtagningsflaskor vanligtvis blötas i kaliumdikromatlösning och sedan sköljas rent med kranvatten och destillerat vatten i sekvens; Plastprovtagningsflaskor kan rengöras med mildt tvättmedel och sedan sköljas med rent vatten. För provtagningsflaskor som används för provtagning med hög renhet kan särskild rengörings- och passiveringsbehandling också krävas.
Torkning: Den rengörda provtagningsflaskan bör torkas för att undvika att fukt påverkar provet. Torkmetoden kan väljas beroende på provtagningsflaskans material och form, såsom torkning, lufttorkning, kväveblåsning etc. För vissa fuktkänsliga prover är det nödvändigt att se till att insidan av provtagningsflaskan är helt torr.
Förbearbetning (om nödvändigt): Vissa speciella provinsamlingar kan kräva förbearbetning av provtagningsflaskan. När man till exempel samlar in prover av flyktiga organiska föreningar, för att minska adsorptionen av provet på provtagningsflaskans inre vägg, kan ett skikt av anti-adsorptionsbeläggning appliceras på provtagningsflaskans inre vägg. Vid insamling av biologiska prover kan provetagningsflaskorna behöva steriliseras för att säkerställa provernas sterilitet.
Provtagningsverksamhet
Välj lämpliga provtagningspunkter: Välj representativa provtagningspunkter baserat på provtagningssyftet och kraven. Vid miljöövervakning bör provtagningspunkterna kunna återspegla övergripande miljöförhållanden i övervakningsområdet. I den industriella produktionsprocessen bör provtagningspunkterna anges vid viktiga länkar som noggrant kan återspegla materialets kvalitet.
Undvik kontaminering: Under provtagningsprocessen är det nödvändigt att strikt följa sterila förfaranden (för biologiska prover) eller icke-förorenade driftsförfaranden för att förhindra yttre orenheter, mikroorganismer etc. från att komma in i provtagningsflaskan och förorena provet. Till exempel genom att använda steriliserade provtagningsverktyg för att undvika direkt kontakt mellan händerna och inre väggen av provtagningsflaskan och provet. Var försiktig på provtagningsplatsen för att förhindra att damm, droppar osv. faller i provtagningsflaskan.
Korrekt provtagning: Samla in prover enligt föreskrivna provtagningsmetoder och förfaranden för att säkerställa korrekt provtagning. För vätskepraver är det nödvändigt att kontrollera provtagningshastigheten och vätskenivån för att undvika generering av bubblor eller spruts. För gasprover bör lämplig provtagningsutrustning och anslutningsledningar användas för att säkerställa provtagningens noggrannhet och representativitet.
Förvaring och transport av prover
Förtätning: Efter att provtagningen är klar bör provtagningsflaskan omedelbart förseglas för att förhindra provläckage, flyktighet eller reaktion med yttre luft. Välj lämplig tätningsmetod baserat på typen av provtagningsflaska, till exempel genom att använda gummipluggar, plastlockar, metallgängade lockar osv. och säkerställ god tätning.
Identifiering: Tydligt och noggrant märka provinformation på provtagningsflaskan, inklusive provnamn, nummer, provtagningstid, provtagningsplats, provtagare osv. Identifieringen ska skrivas i hållbara och icke-bleknande material för att korrekt identifiera provet under efterföljande lagrings-, transport- och analysprocesser.
Förvarings- och transportförhållanden: Enligt provets egenskaper och kraven på analysmetoden, placera provtagningsflaskan i en lämplig lagringsmiljö, såsom kylning, frysning, undvika ljus etc. Under transporten bör nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att se till att provtagningsflaskorna inte skadas och att provkvaliteten inte påverkas. Till exempel användning av isolerade lådor för att transportera prover som kräver kylning för att undvika överdriven temperaturfluktuation.